Skillnaden, som Van Til missar, är att rationaliteten kan prövas, medan kristendomens Gud måste antas med hjälp av tro. Van Til skulle förmodligen
invända att empiriska iakttagelser är opålitliga. Bahnsen menade att induktion är ett opålitligt sätt att tillgodogöra sig kunskap. Induktion innebär
att man gör ett antagande utifrån empiriska iakttagelser. Till exempel: De flesta asiater är mörkhåriga, alltså är antagligen herr Chan mörkhårig.
Bahnsen är inte den första som ifrågasatt denna metods tillförlitlighet, men ifrågasättande förklarar på intet sätt hur den blir mer tillförlitlig om
man antar den kristna gudens existens. Tillförlitligheten beror naturligtvis på kvaliteten på den urvalsgrupp som ens empiriska data grundar sig på.
Vi vet att de flesta fåglar kan flyga, alltså kan vi vara ganska säkra på att en given fågel kan flyga. Antagandet kan visa sig vara felaktigt om den
givna fågeln är till exempel en pingvin. Vi vet att solen har gått up varje dag och kan anta att den kommer att göra det imorgon också. Sannolikheten
att antagandet visar sig felaktigt är ytterst litet, men Bahnsen menar att det är omöjligt att veta om man inte litar på att den kristna guden skapar
ordning i universum. |