Hej!
Jag går i högstadiet och gör en fördjupning om ateism på våra SO-lektioner. I uppgiften ingår att man ska göra en frågeställning som man sedan svarar på. En av mina frågor jag valde är; Vad tror en ateist?
Vad de inte tror på vet jag ju redan, men det jag undrar är vad man tror på istället. Det är ju självklart olika för olika ateister, så därför tänkte jag att det bästa sättet att få svar på min fråga är att fråga/intervjua så många ateister som möjligt och få en uppfattning om vad många ateister tror på. Hoppas ni förstår vad jag vill komma fram till med min fråga och tack på förhand!

Hej Majs!

Din fråga är alltså vad ateister tror på i stället för Gud?

Här är mitt svar: Jag tror att den verklighet vi lever i är den enda. Jag tror på förnuft, kunskap, sanning, skönhet, godhet, medmänsklighet, vänskap och kärlek. Jag tror på lycka, lust och välbefinnande som det något av det bästa man kan uppleva, och jag tror på ett liv före döden.

Det blev rätt långt. Det lite kortare svaret är att jag tror på förnuft, kunskap och medmänsklighet.

Jag antar att du med din fråga är ute efter mer än "jag tror bara på det som det finns sannolika skäl att tro att det är sant"?

Jag tror att världen är naturlig. Denna naturliga värld myllrar av liv och rörelse - från kvantpartiklarnas, atomernas och de kemiska molekylernas planlösa rörelser till människans mentala förmågor.

Jag tror på människan (och gjorde det innan Tommy Nilsson gick vidare i melodifestivalen). Människan kan visserligen vara grym och brutal men dels tror jag att det beror på omständigheterna, och dels ser jag inte vad jag annars skulle lita på - att en storebror uppe i himlen ställer allt tillrätta? Nej då tror jag mer på att vi människor som vill ha en bättre värld kan åstadkomma en sådan genom att samarbeta.

Jag tror på förnuftet. Förnuftet skapar inga vapen, krig och elände. Det är oförnuftet som skapar dem. Om man använder sitt förnuft till att skapa vapen så är problemet för lite förnuft, inte för mycket! Som SciFi-författaren Isac Aasimov skrev: "Om kunskap orsakar problem är det inte med okunskap vi kan lösa dem."

Jag tror på kärleken som en vägledare för förnuftet. Den som har IQ men saknar EQ är inte särskilt förnuftig. Värderingarna finns inte där.

Trosbekännelse
Oktober 1997

Jag tror på tvivlet,
det kritiska självständiga ifrågasättandet,
kunskapens och frihetens skapare.
Jag tror på livet före döden,
livet här och nu,
det enda liv jag vet någonting om,
som skapat människan
genom miljarder års evolution,
en evolution som föddes ur Big Bang.
Jag tror på människan,
den enda varelsen som,
vare sig hon vill eller inte,
är ansvarig för världens fortsatta utveckling.
Jag tror på förnuftet,
som visserligen ställt till med problem,
men problemen beror inte på för mycket förnuft,
utan för lite.
Förnuftet korsfäster inte,
skapar inte vapen,
dömer inte levande och döda.
Jag tror bara på det
som det finns en grund att ta för sant,
men jag tror även på kärleken.
Jag tror på kärleken som vägleder förnuftet,
den heliga universella kärleken,
på oförrättelsernas förlåtelse,
och det eviga livet,
genom att vi minns dem vi älskar
i evighet.
Amen?

PA, trosbekännelsen, är den författad av dig?

Ja det är jag som har skrivit den. Jämför den med den apostoliska trosbekännelsen så ser du något väldigt intressant!

Jag är lite trög i dag, PA, så jag ser inte genast det intressanta i jämförelse med det apostoliska credot. Hela din trosbekännelse är dock intressant i sin egen rätt! Det är inte så att du har placerat den i den publika domänen? Jag skulle gärna vilja citera den i min blogg.

[Ändrad 2007-02-07 av Grottis]

Det är fritt fram att använda den om man har mitt godkännande - vilket du härmed får.

Tackar! Jag återkommer när jag använt mig av din tillåtelse.

Något off-topic, men här finns dikten tillsammans med nyare och äldre dikter av mig:

http://www.bendz.net/fredrik/poetry.html