Detta är en fråga som mina kristna vänner inte har kunnat svara på, det kanske ni kan?

Jag tänker som så att om man är en evig varelse (Gud), när bestämmer man sig för att göra någonting? Uppstår det bara en spontan tanke mitt i evigheten? I sådana fall, varför uppstod just den spontana tanken, och varför uppstod den just då? (jag menar... om den redan haft en evighet på sig så borde den ju redan ha uppstått, eller?)

Ja, man kan verkligen fråga sig varför Gud, om han funnes, skulle vänta en evighet innan han skapade universum. Om världsalltet var värt att skapa, så har det alltid varit värt att skapa. Därmed borde det inte ha funnits någon anledning för Gud att vänta.

Alltnog, den här frågan skall nog överlämnas till de kristna teologerna. För oss inbitna ateister kännns den inte så angelägen, bara som ännu ett argument i högen mot det orimliga i föreställningen om en skapargud.

[Ändrad 2007-03-23 av Grottis]

Antagligen uppstod den utan någon anledning, men inte av någon slump, genom någon slags magisk "fri vilja". :/

Jag tolkar frågan lite annorlunda. Att spekulera kring vad Yahweh tänker på i sin evighet tycker jag är rätt meningslöst. Det blir en seg och utdragen diskussion, så varför inte sticka kniven i något vitalt istället? Det står ju faktiskt i bibeln hur länge sen Gud skapade, om inte jorden, så i alla fall den första människan Adam, som var kronan på verket! Det är märkligt men inte överraskande att dina kristna vänner inte kunde svara på frågan.

Även om svaret funnits framför deras ögon när de läst sin bok så är det rätt pinsamt att hålla fram det...

Här är nyckeln: I Lukasevangeliet kap 3:23-38 finns det en släkttavla som går från Jesus hela vägen tillbaka till Adam! Man kan alltså räkna generationerna och få fram hur länge sen Adam skapades.

För att göra detta måste man också gå tillbaka till gamla testamentet, närmare bestämt 1 Mosebok kapitel 5. Där beskrivs Sets släkttavla (Set var en av Adams söner) som går fram till Sem, en av Noas söner. Det är alltså "slutet" på Jesu släkttavla. Anledningen till att det är viktigt att ta med det här i beräkningen är att de första bibelmänniskorna blev väldigt gamla. Adams son Set t ex, blev 912 år gammal.

I förteckningen över Adams ättlingar fram till Sem står det hur gamla de blev och hur gamla de var när de fick sina söner (ättlingar). Så här kan det stå t ex: "När Enos var 90 år blev han far till Kenan. Sedan Enos hade fått Kenan levde han 815 år och fick söner och döttrar. Enos hela ålder blev alltså 905 år. Därefter dog han. När Kenan var 70 år blev han far till Mahalalel." ...osv. Så om man räknar ihop åren i de här (10) generationerna från Adam till Sem så får man 1556 år.

I följande kapitel bestämmer Gud att människan inte får bli mer än 120 år, så i kommande generationer kan man räkna med mer mänskliga åldrar.

Åter till Lukas; mot slutet av Jesu släkttavla har författarna till Lukasevangeliet klippt och klistrat in de sista gubbarna ner till Adam, och den tidsepoken var ju 1556 år. Om man säger att varje övrig generation då är 40 år (ganska generöst mao!) så kan vi räkna ut resterande tid av mänsklighetens historia! Vad spännande...

Med 40 års generationer blir tiden från Sems födelse till Jesu död mellan tummen och pekfingret 2670 år.

1556+2670+2007=6233 år!

Så, i runda slängar har människan alltså existerat i 6000 år enligt bibeln. Så står det i Den Heliga Skrift, ofelbar och inspirerad av Gud själv.

Konsekvenserna av att tro på det här är för många för att nämnas. De utgör en outtömlig källa för kritik mot kristendom och bibeltro. Tänk bara på 6000 år av mänsklig historia, 6000 år av evolution bland jordens flora och fauna ("vi tror på mikroevolution men inte makroevolution.."), 4700 års kontinentaldrift sedan syndafloden osv osv osv. Är det inte roligare att diskutera såna saker med de kristna istället för att spela pingis i deras låtsasvärld?

Gå på de vitala delarna och avsluta.